Okej. Det här kom pang på. Imorgon åker Hilbert. Såld. Aldrig mer tillbaka. Och Mia och jag skulle ta en sista ridtur idag, men det gick inte för jag har snittat upp handen på ett glas, så jag kan inte böja vid tummen. Oflyt. Sorgligt. Men han kommer väl få det bra, tjejen som han kommer till rider dressyr på hög nivå, och Hilbert har ju i princip stått i ett år. Fyfan, Trisse kommer sakna honom tror jag. Dom var riktiga polare, förstod varandra. Helvete. Jag har ångest. Jag vet inte hur allt kommer funka i framtiden. Mitt liv är som en jojo. Snurrigt, jag hänger inte med i svängarna. Usch. Spy.
Jag älskar er tillsammans. Ni passar som handen i handsken. Jag har fäst mig vid er som klister. Imorgon är sista dagen på tre år tillsammans som ni kommer träffas. Det är tur att ni inte vet om det nu, om en häst kunde gråta skulle ni göra det. Som jag. Fa-an.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar