Trisse var lite skeptisk i början när jag skulle ut och rida idag, han såg trött och hängig ut och hade faktiskt inte fått någon lunch innan, så det berodde troligtvis på det. Men jag hade tänkt att han skulle få det efter ridturen istället, vilket inte är lika bra, men i alla fall, det skulle bli som en belöning efteråt.
Jag ställde upp fyra hinder i paddocken, borstade, sadlade och red iväg. Till att börja med red jag en kort sväng i naturen innan för att få någon slags vilja framåt innan jag skulle börja träna hoppning i paddocken.
Jag red mycket i trav i början och kände efter för han kändes oren och nästan lite halt, men han var nog eventuellt bara stel och så påverkar det usla vågiga och mjuk-gropiga underlaget som befinns på ett antal ställen där. Det skulle verkligen behöva schacktas av och platta till, gärna lägga på lite mer sand också, för att få det fint igen. Mitt lilla krav är i alla fall att sladda den vilket inte har gjorts på länge.
Men sen började vi skutta på ett kryss som låg där det var dåligt underlag, men Trisse lyfte upp sig bra. Sen höjde jag upp litegrann där man kommer till en "mellanhöjd" för Trisse där han inte taxerar och vi rider an med för klen fast slash alldeles för fort tempo och landar i turbogalopp. Men ju mer jag höjde, desto bättre tog det sig. I slutet låg alla hinder med hinderstöd av trä på 1,00m och järnstöden på säkert 1,10m. Då jädrar flög vi över och jag avslutade verkligen i grevens tid med tanke på Trisses flås och svett på halsen.
Jag red nöjd därifrån och om han hoppar på samma sätt på söndag blir det en klockren runda! Puss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar