I Clearrounden stannade han på fjärde hindret. Jag tror det berodde på att bommarna låg så glest, att underlaget framför var gropigt och att ekipaget innan stannade mitt framför hans ögon då vi skrittade omkring inne på banan. Han nitade redan långt innan, så jag hade inte ens chans att pressa över honom. Men han hoppade efter andra försöket, och vi klarade banan och slutade på totalt 4 fel.
Jag gjorde sedan en omstart just för träningens skull och vi slutade på 0 fel då.
I LDn bestämde jag mig för att rida på lite mer, i föregående klass hade vi lite undertempo. Jag tutade på ganska rejält just för att han inte skulle bli flack och tänka ut dumheter, utan hela tiden vara sysselsatt med vägar, drivning och halvhalter. Vi klarade grunden som var åtta hinder, men i fas 2 stannade han oturligt nog på näst sista hindret, som var ett räcke med regnbågar under, vilket troligtvis såg lite skräckinjagande ut. Jag tar på mig det, eftersom jag inte visade honom det hindret innan vi började hoppa. Jag kände dock själv att jag hade ganska bra tempo och anridning mot hindret, men det hjälpte inte. Vi kom sedan över och slutade på totalt 0+4 fel.
Men känslan i denna klass var markant bättre, jag kände själv att det var jag som red, och inte Trisse som bestämde. Han fick haka på mina order, och han gjorde det faktiskt riktigt bra. Det var riktig hoppning, och i och med halvhalterna kom vi rätt mot i princip alla hinder, vilket är ganska ovanligt för att vara oss två! Men jag är nöjd, nu ska vi träna vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar